söndag 24 maj 2009

Stadsjord, Världsbyn och ULG samverkar för att få jordbruksskola till Göteborg


Det behövs en ny hållbarhetskultur med odlings- och jordbrukskultur i staden. Stadsjord samverkar med ytterligare två aktörer för att bygga ett centrum för utbildning kring interkulturalitet och stadsodling i Angered. 
Föreningen Världsbyn och ULG - Urban Laboratory Göteborg - samverkar med Stadsjord för att ge Göteborg och regionen ett utbildningscentrum med inriktning på hållbar stadsbyggnad. Lärjeåns Trädgårdar ingår som en naturlig del i detta centrum för teori och praktik. Lärjeåns Trädgårdar ligger  för närvarande obrukad som en följd av att ingen intressent har kvalificerat sig för att ta över driften av café, odlingar och verkstad. 
Att någon skall hyra anläggningen av kommunen för flera hundra tusen kronor om året och klara ekonomin på snittblommor, enstaka kurser och grönsaksodling är knappast rimligt. Verksamheten måste förstärkas med ytterligare verksamhet. 
Universitetet och Chalmers
Världsbyn med Lars Jadelius i spetsen tillsammans med ULG företrätt av Elisabeth Undén (Chalmers) och Martin Berg (GU) samt Stadsjord formar gemensamt en plan för ett fungerande Lärjeåns Trädgårdar med ett utbildningscenter som kärna. Behovet av utbildning på högskole- och mer grundläggande nivå är stort. Inriktningen ger liv åt trädgårdarna och kulturen kring i området. 
Resurs för hela staden
Stadsjord ser Angered som en strategisk resurs för staden, regionen och i en vidare geografi. Angered har inte bäst jord eller flest odlare men sammantaget finns goda förutsättningar att sätta bland annat stadsjordbruket på kartan genom en satsning här samtidigt som arbetet i Högsbo vinner fotfäste och länkas till i första hand Bergsjön. Angeredsplanerna ger näring åt alla Göteborgs gränslösa stadsjordar.  

Bilden är från Lärjeåns Trädgårdar i vintras. Från vänster: Lars Jadelius, Världsbyn, Elisabet Undén, ULG, Lena Jarlöv, odlingsnestor, samt Johanna Thorén, Stadsjord. 

 

fredag 22 maj 2009

Vi testar ensilage till grisarna


Vi testar olika käk  för att hitta en billig modell för lättillgänglig mat för stadsgrisar. Ensilage är senaste testet.
Grisarna i Högsbo äter idag så kallat helfoder som innehåller allt de behöver men detta foder kommer från fabriker långt ifrån Högsbo. Det skulle vara intressant att hitta mer bara nära Högsbo. Mat från skola och andra offentliga matsalar utreds liksom drav från lokala bryggerier. Kontrollerade grönsaks-, frukt, och rotfruktsrester från hushåll och affärer kan också vara intressant. Det är viktigt att kvaliteten på produkterna säkerställs för grisarna skulle men också att lagringen är tillräckligt genomtänkt så att sanitära olägenheter förebyggs.
Test med ensilage
Vårt ensilage kommer från ett ridstall i Högsbo och vi tackar så mycket för donationen. Ensilering är en konserveringsmodell som innebär att syra tillsätts gräs eller andra grödor för att kunna spara maten med ett bibehållet högt näringsvärde. Förr lagrades ensilaget främst i silos (oftast stora torn vid lagården), numera har storbalarna som ligger ute på fälten som gigantiska myrägg tagit över större delen av lagringen. Måla, Sötnos och Vovven tyckte att ensilaget var sådär. Det luktar litet skumt i och med syrningen så det kan krävas några dagars tillvänjning. Ett av skälen att välja ensilage istället för hö är att ensilagebalar kan lagras utomhus. Hö måste in och riskerar att mögla. Problemet med ensilage är att när emballaget öppnas måste fodret konsumeras inom några dagar. 


Första plantorna i jorden!


Grisar och maskiner har just lämnat jorden. Så nu är det dags för det gröna att ta över. Några av odlarna har redan hunnit få plantor i jorden. 
Egen potatis till midsommar blir det inte den här säsongen. Men det är absolut inte för sent för några grödor. Potatisen som sätts nu kommer upp litet senare i sommar och samma sak med allt annat. 
Träsarg i lärk
Familjebostäder är hyggliga att skänka en träsarg i lärk till odlingsföreningen så att man får en tydlig begränsning för lotterna. På träsargen kan man sätta upp ett eltrådar för sniglarna, vilket kan vara en mycket bra investering. Hararna bryr sig dock inte så den saken återstår att fundera över. Familjebostäder och Högsbo församling hjälps åt att få ut vatten till odlingarna. Idag tas vattnet innifrån kyrkans städskrubb vilket förstås inte är hållbart när det ska odlas i mycket större skala. 




Hur bra klarar grisarna jobbet?


















Vovven, Sötnos och Måla är i Högsbo för att jobba.  Grisarna flyttade för tre dagar sedan och har börjat på sitt andra arbetsfält, ett stycke söder om det första. Hur har arbetet gått då? I vart fall blir det inte MVG i alla ämnen. 

Vi börjar med att dela ut de höga betygen. Grisarna har varit fantastiska psykologer, glädjespridare, inspiratörer, omrörare av folks uppfattning om vad staden är till för. Grisarna har vidare varit demokratiska eftersom de verkar gilla alla hundraser och människosorter. Dom har varit massmediala och de har inte bitit någon eller stulit saker från barn och andra besökare. Toppbetyg för denna insats, alltså. 
Bökningsgrad
Förhoppningen var att grisarna skulle böka upp den tilldelade ytan jämnt. Vi konstaterar att stora delar av hagen lämnades med intakt grässvål. Ungefär hälften av hagen var uppbökad. Gissningsvis skulle vi fått ett bättre resultat om vi delat hägnet i två delar och tagit en i taget. Det är den modellen vi väljer för nästa fas. 
Gödsling 
Grisarna har gödslat marken med en relativt god spridning. Inga delar av hagen är ogödslade. Det skulle vara intressant med referensytor för att kunna jämföra vad grisgödslingen de facto gör för odlingsresultatet. Såna resurser har vi inte i dagsläget. 
Ogräs- och skadedjursbekämpning
När grisarna bökar går de hela tiden och knaprar på mat de hittar. Men det är mycket svårt att se vad de äter. Kirskål i sin helhet är kanongott, liksom maskrosrötter, det är lätt att se. Men hur mycket insektslarver och dylikt de äter det går inte att avgöra. En viktig effekt av bökningen är också att de vänder upp jorden och blottar ogräsrötter för solen. Det är lika effektivt som att äta upp växten. 
Vi är noviser - men vi lär oss
Stadsjords projekt i Högsbo är en prototypverkstad. Vi gör saker som inte är vanligt förekommande och det finns inte så många att fråga. Vi provar och lär oss längs vägen hur man på smartast sätt får grisarna att göra sitt jobb samtidigt som de har det kul. 



måndag 18 maj 2009

Grön kultur Högsbo

Odlarföreningen som tar över när grisarna är på väg ett stycke bort byter namn till Grön Kultur Högsbo. 
Arbetsnamnet Högsboodlare byts alltså mot ett namn som signalerar betydligt mer än att föreningen bara ska ägna sig åt odling. Det känns väldigt bra. Grön kultur är ett kanonbegrepp och i min tolkning inbegriper det även "urbant jordbruk", vilket innebär att den lilla skalans djurhållning kan få plats i föreningen om medlemmar vill det. 
Interrimstyrelsen har arbetat fram stadgar och ordningsregler samt fördelat lotter på rekordtid. Stor applåd för det framgångsrika arbetet!  På föreningsbildningsmötet anmälde sig så många till styrelsearbetet att man fick ändra stadgarna omedelbart för att ge plats åt en större styrelse!!! Sånt är inte vanligt i föreningsvärlden. 

tisdag 12 maj 2009

Vi söker volontärer som vill jobba med grisarna och andra djur


Grisarna i Högsbo går kvar minst ett halvår till och som det känns idag vill vi ha in ytterligare djur i området. Och kanske kultingar. Hur som helst behöver vi fler händer som kan hjälpa till med skötsel och tillsyn. Grisarna ska ha mat och vatten varje dag och förstås bra kompisar. Alla med djurintresse och viss vana från djur är välkomna att anmäla sig. 
- Den som söker skall vara minst 16 år. 
- Särskild utbildning krävs inte. Stadsjord utbildar. 
- Vi behöver hjälp med strödagar i sommar. 
- Den som vill jobba som volontär ett par dagar i veckan är också välkommen. 

Smågrisarna på bilden är från Kambodja. 

Ring eller maila Niklas Wennberg 0703-70 80 04, niklas@hylapond.se eller Lotti Sharif 0703-13 66 37.


söndag 10 maj 2009

Första spadtaget togs galant av två ardennerhästar


 



Två ardennerhästar, bulgarisk folkmusik, ukulele-kids och coola grisar. Första spadtaget i lördags blev just så roligt som vi hoppats. Meningen är fullständig så när som på det omtalade utropstecknet. .
Det kliar i fingrarna på odlarna och hög tid att sätta igång med indelning av lotter och så småningom sådd och plantering. I lördags togs grisstängslet bort för att släppa in odlarna. Men först på plan var ardennerhästarna Relaxa och Ronaldo. Egentligen näst först, för som en upptakt till plöjningen sjöng Lena Andersson och hennes två kompisar ungerska sånger om livet. Utan att begripa ett dugg av orden känns det som att sången handlade om just det. Hästarna kördes av Håkan och Eva som kommer från Halland för att visa att man fortfarande kan använda häst för att plöja och harva. Första arbetspasset för hästarna handlade om att plöja upp ett stycke gräsmatta 100 meter söder om kyrkan. I programmet stod: "Svenskt rekord i utropstecken". Hästarna plöjde en 30 meter lång och fem meter bred åker som sedan harvades för att slå sönder grässvålen ytterligare. Det var meningen att barnen som kommit skulle så ett solrosfält stort nog att synas från himlen. Fröna låg beredda i en låda och barnen var taggade men regn och hagel ändrade på den planen. Barnen bjuds vid ett senare tillfälle för att så det gula rekord-fältet. Meningen kunde så att säga inte avslutas enligt plan.


Odlarföreningen dukade upp
Mer än 100 Högsbo-bor njöt av hästarnas uppvisning på solrosfältet. En Renova-bil stannade mitt i gatan och ut kom en sopgubbe och tog bilder. Plogen skar upp grässvålen som smör och vände gröna sidan ner och svarta upp. Så elegant. På 20 minuter var fältet plöjt och ungefär lika lång tog det att harva. Borta vid kyrkan hade Högsbo Odlarförening dukat upp med kaffe och bakverk, falaffel och korv med bröd och lotter fanns att köpa. Kör ringlade lång men det var helt okej för världens finaste orkester underhöll. Maria Apelmo från Axel-Huset ledde ett gäng ukulele-kids genom en rad sånger på gris och hästtema. Kidsen satt med sina färglada ukules på kyrkmuren och alla som var på plats fick vara med och sjunga allsång. "Lille gris, lille gris, lille söte grisen. Om du frys, om du frys så kryp in i stian. Lille häst, lille häst, lille söte hästen. Plöjer bra, plöjer bra nästan in till prästen." Sen kom regn och hagel och många flydde hem, kanske tidigare än de tänkt men antagligen full av intryck och minnen från livet. Hästar som plöjer en åker mitt i stan. Jo, jag såg det själv.


Världens coolaste grisar
Vad gjorde grisarna när ukulele-kidsen och allsången ljöd. Jo, dom låg i en hög och slappade i en utspridd bal med halm. Fem meter från allsången, ungefär som ungdomar på ett badlakan på stranden. Fast när det började hagla fick dom fart in i grishuset.


Varför häst i staden?
Grisarna gick in, andra gick hem och ett 20-tal personer följde med för att lyssna på Håkan och Eva berätta om hur man använder arbetshästar idag. Håkan har kört i skogen med häst i flera år och dessutom klipper han gräs i konkurrens med vanliga entreprenörer som kör med motordrivna maskiner. Att köra ut timmer ur skogen med häst kostar litet mer om man bara ser den direkta kostnaden. Men om man tar med miljöaspekten och trivselaspekten då klår hästen alla andra metoder. Problemet med moderna stora skogsmaskiner är att investeringen i maskinen är så stor att man måste köra även i blöt skogsmark året runt vilket ofta ger enorma körskador ute i skogen. Dels är det fult med djupa spår ute i marken men allvarligare är att trädens rotsystem skadas och naturliga hydrologisk förhållanden förändras drastiskt. Maskinen kör av rötter men täpper också till underjordiska vattenflöden vilket ger en rad negativa konsekvenser. Når det gäller gräsytor är hästen klart konkurrenskraftig gentemot vanliga åkklippare även utan att miljöaspekten räknas med, menar Håkan och Eva. Dessutom är hästen väl lämpad för att sköta närområdets enkla transporter av sopor, jord, vatten för att vattna staden odling med mera. För Håkan och Eva är det ofattbart att inte Slottsskogen har en häst som sköter de interna transporterna. Och varför inte Botaniska som hade en arbetshäst som körde interntransporter in på 70-talet. I Huskvarna har man återigen tagit hjälp av häst för att köra sopor i staden. Populärt och rationellt, menar man där. Tack alla ni som kom och hejade på hästarna och grisarna och odlarna och kidsen och sångarna och hästförarna. Och tack till det fina teamet som gjorde dagen möjlig: Familjebostäder som huvudsponsor, Etik & Energi, Högsbo Församling, Högsbo SDN, Park & Natur och Högsbo Odlarförening.